% \iffalse meta-comment
%
% Copyright (C) 2007 by Robert Nyqvist
%
% Class for typsetting master theses at School of Mathematics and
% System Engineering, Växjö University.
%
% \fi
%
% \iffalse
%
%    \begin{macrocode}
%<master>\NeedsTeXFormat{LaTeX2e}[2001/06/01]
%<master>\ProvidesClass{rfmsi}
%<*driver|master>
\ProvidesFile{rfmsi.drv}
  [2007/05/29 2.1 Class for Reports from MSI]
%</driver|master>
%    \end{macrocode}
%
%<*driver>
\documentclass[a4paper,oneside]{ltxdoc}
\usepackage[T1]{fontenc}
\usepackage[swedish]{babel}
\usepackage[latin1]{inputenc}
\usepackage{texnames}
\newenvironment{decl}{%
  \par
  \addvspace{2ex plus .75ex}%
  \noindent
  \begin{tabular}{|l|}
    \hline
    \ignorespaces
  }{%
    \\
    \hline
  \end{tabular}%
  \vspace{1ex}\vskip -\parskip
  \noindent
  \ignorespacesafterend
  \nobreak
}
\GetFileInfo{rfmsi.drv}
\begin{document}
  \frenchspacing
  \DocInput{rfmsi.dtx}
\end{document}
%</driver>
%
% \fi
%
% \CheckSum{438}
%
% \CharacterTable
%  {Upper-case    \A\B\C\D\E\F\G\H\I\J\K\L\M\N\O\P\Q\R\S\T\U\V\W\X\Y\Z
%   Lower-case    \a\b\c\d\e\f\g\h\i\j\k\l\m\n\o\p\q\r\s\t\u\v\w\x\y\z
%   Digits        \0\1\2\3\4\5\6\7\8\9
%   Exclamation   \!     Double quote  \"     Hash (number) \#
%   Dollar        \$     Percent       \%     Ampersand     \&
%   Acute accent  \'     Left paren    \(     Right paren   \)
%   Asterisk      \*     Plus          \+     Comma         \,
%   Minus         \-     Point         \.   Solidus       \/
%   Colon         \:     Semicolon     \;     Less than     \<
%   Equals        \=     Greater than  \>     Question mark \?
%   Commercial at \@     Left bracket  \[     Backslash     \\
%   Right bracket \]     Circumflex    \^     Underscore    \_
%   Grave accent  \`     Left brace    \{     Vertical bar  \|
%   Right brace   \}     Tilde         \~}
%
% \Large\noindent\textbf{Växjö universitet}\normalsize\hspace*{\fill}%
%   \filedate\\
% \small Matematiska och system-\\
% tekniska institutionen\\
% \emph{Robert Nyqvist\bigskip}
% \begin{center}
%   \bfseries
%   \LARGE
%   Mall för \textit{Rapporter från MSI}\\[.2\baselineskip]
%   \large
%   Dokumentklass för \LaTeXe\\[.3\baselineskip]
%   Version \fileversion
% \end{center}
% \normalsize
%
% \begin{abstract}
%   Magisterarbeten, för-tryck (\emph{eng}.\ preprint) och andra
%   rapporter som publiceras i rapportserien \emph{Rapporter från MSI}
%   ska då de är typsatta med hjälp av \LaTeXe\ använda
%   dokumentklassen \textsf{rfmsi}. Något stöd för \LaTeX\ 2.09 ges
%   inte. Vi beskriver här både hur denna klass används och hur den är
%   implementerad.
% \end{abstract}
%
% \tableofcontents
%
% \section{Anvisningar till dig som författare}
%
% Den lokala rapportserien \textit{Rapporter från~MSI} är avsedd för
% examensarbeten och ''preprints''. För att rapporter publicerade i
% denna serie ska få ett enhetligt utseende ska du följa anvisningarna
% i dokumentet \emph{Rapportskrivning}.\footnote{%
% |www.msi.vxu.se/forskn/exarb/hantering.html|}
%
% \section{Manual}
%
% Klassen bygger på \textsf{article}.  I detta avsnitt beskriver vi de
% kommandon som är nya eller kommandon som har definierts om, med
% avseende på \textsf{article}.  Dessutom ger vi även några tips att
% tänka på vid t.ex. typsättning av matematik.  Notera att vissa
% kommandon i \textsf{article} är inaktiva i denna klass.  Se även
% avsnitt~\ref{sec:schablon} på sidan~\pageref{sec:schablon}.
%
% \subsection{Initiering}
%
% För att använda klassen inleder man sitt dokument med kommandot
% \begin{decl}
%   |\documentclass|\oarg{alternativ}|{rfmsi}|
% \end{decl}
% Flera \meta{alternativ} kan anges, och i så fall åtskiljs dessa med
% komma\-tecken. Om ingen övergripande styrning av mallen önskas kan
% hela konstruktionen \oarg{alternativ} utelämnas. Även alternativ som
% styr paket kan skrivas in i \meta{alternativ}. Klassen har två egna
% alternativ, |draft| och |final|, med samma betydelse som i
% standardklasserna. Förvald är |final|.
%
% \subsection{Paket som laddas automatiskt}
%
% Klassen laddar automatiskt vissa paket, som därför inte behövs
% laddas en gång till via |\usepackage|. De paket som alltid laddas är
% \textsf{geometry}, \textsf{graphicx}, \textsf{fancyhdr},
% \textsf{ifpdf} och \textsf{tocbibind}.
%
% \subsection{Att generera PDF}
%
% Med pdf\LaTeX\ producerar du en \textsc{pdf}-version av din rapport.
% Ett annat alternativ är att gå via PostScript.  Generera först en
% \textsc{dvi}-fil med hjälp av \LaTeX.  Exekvera därefter kommandot
% \begin{quote}
%   |dvips -Ppdf -G0 |\meta{\textsc{dvi}-fil}
% \end{quote}
% för att skapa en PostScript-fil, och kör till sist kommandot
% \begin{quote}
%   |ps2pdf -dPDFsettings=/prepress |\meta{PostScript-fil}
% \end{quote}
%
% \subsection{Bilder}
%
% Klassen laddar automatiskt paketet \textsf{graphicx} på sådant sätt
% att du kan infoga antingen bilder i format som passar för \LaTeX\
% eller för pdf\LaTeX, enligt följande tabell:
% \begin{center}
%   \begin{tabular}{ll}
%     \LaTeX & \textsc{eps}, \textsc{mps}                                \\
%     pdf\LaTeX & \textsc{pdf}, \textsc{png}, \textsc{jpg}, \textsc{mps}
%   \end{tabular}
% \end{center}
% där filformatet \textsc{mps} är en variant av \textsc{eps} som
% MetaPost genererar. Det är lämpligt att du sparar varje bild i två
% olika format, \textsc{eps} och \textsc{pdf}, för att på så sätt få
% ett dokumentet som är kompatibelt med både \LaTeX\ och pdf\LaTeX.
%
% Med programmet |epstopdf| är det enkelt att konvertera bilder från
% \textsc{eps} till \textsc{pdf}. När en bild infogas utelämnar man
% filändelsen. Antag till exempel att vi vill infoga en bild som är
% sparad som |figur.eps|. Genom att exekverar
% \begin{quote}
%   |epstopdf figur.eps|
% \end{quote}
% skapar vi filen |figur.pdf|. Bilden infogas med kommandot
% \begin{quote}
%   |\includegraphics{figur}|
% \end{quote}
% som kommer att använda |figur.eps| respektive |figur.pdf| beroende
% på om \LaTeX\ eller pdf\LaTeX\ exekveras.
%
% \subsection{Typsnitt och språk}
%
% Använd kodning av typsnitt som är anpassad för europeiska språk:
% \begin{quote}
%   |\usepackage[T1]{fontenc}|
% \end{quote}
% Laddar de paket som behövs för att använda typsnittet Times.  I
% Times finns inte linjärer eller mekaner utan vi använder Helvetica
% respektive Courier för dessa:
% \begin{quote}
% |\usepackage{mathptmx}|\\
% |\usepackage[scaled=.9]{helvet}|\\
% |\usepackage{courier}|
% \end{quote}
% I matematiska dokument rekommenderas att du använder Computer
% Modern, som är standard i \LaTeX.  Skriver du på svenska eller om du
% vill ha med en svensk sammanfattning bör du ladda \textsf{babel}.
% Det språk som anges sist sätts om standard:
% \begin{quote}
%   |\usepackage[swedish,english]{babel}|
% \end{quote}
% Växla mellan språken med |\selectlanguage| eller omgivningen
% |otherlanguage|.  För att bl.a.  kunna skriva bokstäverna å, ä och
% ö, skriver du:
% \begin{quote}
%   |\usepackage[latin1]{inputenc}|
% \end{quote}
% Arbetar du i en Windows- eller Macintoshmiljö ändrar du |latin1|
% till |ansinew| respektive |applemac|.
%
% \subsection{Titel, författare och sånt}
%
% Dokumentspecifika uppgifter som titel, undertitel, författare och så
% vidare anges med de kommandon som beskrivs i detta avsnitt.  Dessa
% måste komma före |\frontcover| och |\frontmatter|, se nästa avsnitt.
%
% \begin{decl}
%   |\title|\oarg{text$_2$}\marg{text$_1$}\\
%   |\subtitle|\oarg{text$_2$}\marg{text$_1$}
% \end{decl}
% Deklarerar \meta{text$_1$} att vara titeln respektive undertiteln på
% dokumentet.  Man kan utelämna |\subtitle| om ingen undertitel
% behövs.  Både titel och undertitel hamnar på omslagets framsida och
% på titelsidan.  Argumentet \meta{text$_2$} hamnar på titelsidan och
% är till för att styra hur en lång titel eller undetitel ska delas
% upp på flera rader på respektive sida.  Om \meta{text$_2$} utelämnas
% används \meta{text$_1$} även på titelsidan.
%
% \begin{decl}
%   |\author|\marg{text}
% \end{decl}
% Deklarerar \meta{text} som en eller flera författare.  Vid flera
% författare åtskiljs dessa med |\and|.
%
% \begin{decl}
%   |\publmonth|\marg{text}\\
%   |\publyear|\marg{n}
% \end{decl}
% Deklarerar \meta{text} och \meta{n} som den månad (förkortad)
% respektive det år som examensarbetet eller avhandlingen
% publicerades.
%
% \begin{decl}
%   |\discipline|\marg{text}\marg{förkortning}
% \end{decl}
% Deklarerar \meta{text} som det ämnesområde som innehållet i
% dokumentet hör till.  Det andra argument är motsvarande förkortning
% enligt bilaga~E i \emph{Rapportskrivning}.
%
% \begin{decl}
%   |\thesistype|\marg{text}\marg{förkortning}
% \end{decl}
% Deklarerar \meta{text} att ange typ av arbete.  För andra argumentet
% se bilaga~E i \emph{Rapportskrivning}.  Förvalda värden är
% |Master's Thesis| respektive |E|.
%
% \begin{decl}
%   |\reportno|\marg{n}
% \end{decl}
% Rapportens löpnummer i serien (fås av seketerare).
%
% \subsection{Omslag och startsidor}
%
% \begin{decl}
%   |\frontcover|\\
%   |\backcover|
% \end{decl}
% Producerar omslagets framsida respektive baksida.  För att dessa
% kommandon ska fungera smärtfritt är det tänkt att de ska placeras
% först respektive sist i dokumentet.  Framsidan följs direkt av en
% tom sida och baksidan hamnar alltid på en sida med jämnt sidnummer
% och sidan innan kommer att vara tom.
%
% \begin{decl}
%   |\frontmatter|
% \end{decl}
% Producerar titelsida följt av en tom sida.  Bör följas av
% sammanfattning, erkännande och innehållsförteckning.
%
% \begin{decl}
%   |\mainmatter|
% \end{decl}
% Inför vissa inställningar rörande paginering och kolumntitel av
% huvudtexten.  Kommandot placeras lämpligen direkt efter
% |\tableofcontents|.
%
% \subsection{Sammanfattning, nyckelord och erkännande}
%
% Använd omgivningen |abstract| för att typsätta sammanfattning och
% erkännanden.  Placera dem mellan |\frontmatter| och
% |\tableofcontents|.  Använd |\selectlanguage| eller |otherlanguage|
% för att få \LaTeX\ att använda rätt avstavningsspråk.  Notera att
% detta även ger rätt rubrik på sammanfattningarna.  Däremot behöver
% du ändra på rubriken på erkännanden genom att skriva
% \begin{quote}
%   |\renewcommand{\abstractname}{Acknowledgments}|
% \end{quote}
%
% \begin{decl}
%   |\begin{keywords}|\oarg{rubrik} \meta{text} |\end{keywords}|
% \end{decl}
% Omgivnig för typsättning av nyckelord.  Bör placeras direkt efter
% sammanfattning.  Med \meta{rubrik} styr du rubriken och
% \oarg{rubrik} utelämnas används ''Key-words'' som standard.
%
%
% \subsection{Matematik}
%
% Vid typsättning av matematik bör du använda \AMSLaTeX, speciellt
% paketen \textsf{amsmath}, \textsf{amssymb} och \textsf{amsthm}.
% Även \textsf{mathtools} rekommenderas.
%
% Paketet \textsf{amsthm} ger oss möjlighet att typsätta satser och
% liknande.  Det åstadkommer vi genom att deklarera några olika
% omgivningar:
% \begin{quote}
%   |\theoremstyle{plain}|\\
%   |\newtheorem{theorem}{Theorem}[section]|\\
%   |\newtheorem{lemma}[theorem]{Lemma}|\\
%   |\newtheorem*{corollary}{Corollary}|
% \end{quote}
% Omgivningen för satser nollställs vid varje |\section| och
% omgivningen för lemmor använder samma räknare som för satser.
% Däremot numreras inte följdsatser.  Om t.ex. en sats har ett
% specifikt namn, som till exempel ''Zorn's Lemma'', så skriver man:
% \begin{quote}
%   |\begin{lemma}[Zorn's Lemma]|
% \end{quote}
% Hakparentesen kan utelämnas.  Det finns även andra stilar, via
% |\theoremstyle|, som t.ex. |definition| och |remark|.
%
% I \textsf{amsthm} finns omgivningen |proof| definierad, för
% typsättning av bevis, lösningar och liknaden.  Inleds med rubriken
% ''\textit{Proof.}''.  Rubriken kan bytas ut.  Antag att vi t.ex.
% vill att ett bevis börjar med rubriken ''\textit{Proof of
%   Theorem~2.1}'' och om Theorem~2.1 har etiketten |\label{thm:2.1}|.
% Då skriver man:
% \begin{quote}
%   |\begin{proof}[Proof of Theorem \ref{thm:2.1}]|
% \end{quote}
% Omgivningen avslutar beviset med en halmos i högerkanten.  Som
% standard är halmosen en kvadrat, men genom att skriva:
% \begin{quote}
%   |\renewcommand{\qedsymbol}{Q.E.D.}|
% \end{quote}
% avslutas alla bevis med ''Q.E.D.'' istället.  Om en fristående
% formel eller en lista avslutar ett bevis, fås en halmos på samma rad
% med kommandot |\qedhere|.  Med raden
% \begin{quote}
%   |\numberwithin{equation}{section}|
% \end{quote}
% får du ekvationer att numreras löpande med avseende på ekvationer.
%
% \subsection{Pseudo- och programkod}
%
% För typsättning av pseudo- och programkod rekommenderas paketen
% \textsf{algorithmicx} respektive \textsf{listings}.
%
% \subsection{Referenser}
%
% För att få referenser att följa standarden Harvard rekommendera
% paketet \textsf{natbib}.
%
%
% \section{Implementation}
%
% \subsection{Klassalternativ}
%
% Klassen bygger på standardklassen \textsf{article}. Men de flesta 
% klassalternativen i \textsf{article} behövs inte, vissa strider även mot
% de regler som styr rapportserien \emph{Rapporter från MSI}. Därför görs
% dessa inaktiva.
%    \begin{macrocode}
%<*master>
\DeclareOption{a5paper}
  {\ClassError{rfmsi}{Option `a5paper' is not supported}}
\DeclareOption{b5paper}
  {\ClassError{rfmsi}{Option `b5paper' is not supported}{}}
\DeclareOption{letterpaper}
  {\ClassError{rfmsi}{Option `letterpaper' is not supported}{}}
\DeclareOption{legalpaper}
  {\ClassError{rfmsi}{Option `legalpaper' is not supported}{}}
\DeclareOption{executivepaper}
  {\ClassError{rfmsi}{Option `executivepaper' is not supported}{}}
\DeclareOption{landscape}
  {\ClassError{rfmsi}{Option `landscape' is not supported}{}}
\DeclareOption{10pt}
  {\ClassError{rfmsi}{Option `10pt' is not supported}{}}
\DeclareOption{11pt}
  {\ClassError{rfmsi}{Option `11pt' is not supported}{}}
\DeclareOption{twocolumn}
  {\ClassError{rfmsi}{Option `twocolumn' is not supported}{}}
\DeclareOption{oneside}
  {\ClassError{rfmsi}{Option `oneside' is not supported}{}}
\DeclareOption{notitlepage}
  {\ClassError{rfmsi}{Option `notitlepage' is not supported}{}}
\DeclareOption{titlepage}
  {\ClassError{rfmsi}{Option `titlepage' is not supported}{}}
\DeclareOption{leqno}
  {\ClassError{rfmsi}{Option `leqno' is not supported}{}}
\DeclareOption{fleqn}
  {\ClassError{rfmsi}{Option `fleqn' is not supported}{}}
\DeclareOption{openbib}
  {\ClassError{rfmsi}{Option `openbib' is not supported}{}}
%    \end{macrocode}
% Laddar klassen \textsf{article} tillsammans med förvalda klassalternativ
% eller eventuellt andra som anges av användaren via |\documentclass|.
%    \begin{macrocode}
\DeclareOption*{\PassOptionsToClass{\CurrentOption}{article}}
\ProcessOptions\relax
\LoadClass[12pt,a4paper,onecolumn,twoside]{article}
%    \end{macrocode}
%
% \subsection{\LaTeX\ eller pdf\LaTeX?}
%
% Ladda paketet \textsf{ifpdf} som definierar en logisk variabel som
% kan användas för att avgöra om pdf\LaTeX\ exekveras eller inte.
%    \begin{macrocode}
\RequirePackage{ifpdf}
%    \end{macrocode}
% Vi behöver ladda \textsf{graphicx} för att kunna infoga Växjö
% universitets symbol på omslaget.  Med |\ifpdf| se vi till att samma
% radbrytningsalgoritm används oavsett program, deklarera vilka
% bildfilformat som är möjliga att använda och ange hur okända
% bildfilsändelser ska hanteras.
%    \begin{macrocode}
\ifpdf
  \RequirePackage[pdftex]{graphicx}
  \pdfadjustspacing 1
  \AtBeginDocument{%
    \DeclareGraphicsExtensions{.mps,.pdf,.jpg,.png}%
    \DeclareGraphicsRule{*}{mps}{*}{}%
  }
\else
  \RequirePackage[dvips]{graphicx}
  \AtBeginDocument{%
    \DeclareGraphicsExtensions{.mps,.eps}%
    \DeclareGraphicsRule{*}{eps}{*}{}%
  }
\fi
%    \end{macrocode}
%
% \subsection{Marginaler}
%
% Med paketet \textsf{geometry} är det enkel att ändra storleken på
% marginalerna. Ytter och bunt ska vara 3~cm, huvud 2~cm och
% fot~2,5~cm.
%    \begin{macrocode}
\RequirePackage{geometry}
\geometry{%
  twoside,
  a4paper,
  left=3cm,
  right=3cm,
  top=2cm,
  bottom=2.5cm,
  hcentering,
  bindingoffset=0pt,
  footskip=10mm,
  nohead
}
%    \end{macrocode}
%
% \subsection{Kolumntitel och sidfot}
%
% För att kunna förändra innehållet i huvud och fot enkelt laddar vi
% \textsf{fancyhdr}.
%    \begin{macrocode}
\RequirePackage{fancyhdr}
%    \end{macrocode}
% Någon kolumntitel ska inte förekomma och pagineringen placeras i
% centrerad i sidfoten.
%    \begin{macrocode}
\fancyfoot{}
\fancyhead{}
\fancyfoot[C]{\thepage}
\renewcommand{\headrulewidth}{\z@}
\renewcommand{\footrulewidth}{\z@}
\pagestyle{fancy}
%    \end{macrocode}
% \begin{macro}{\mainmatter}
%   I huvudtexten ska arabiska siffror användas vid paginering.
%    \begin{macrocode}
\newcommand\mainmatter{%
  \cleardoublepage
  \pagenumbering{arabic}%
}
%    \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \subsection{Titel, författare och sånt}
%
% \begin{macro}{\title}
% \begin{macro}{\@titlei}
% \begin{macro}{\@titleii}
% \begin{macro}{\subtitle}
% \begin{macro}{\@subtitlei}
% \begin{macro}{\@subtitleii}
%   Med hjälp av |\title| och |\subtitle| sparas titel och undertitel
%   vardera i två olika interna kommandon, där |\@titlei| används på
%   omslagets framsida och |\@titleii| på titelsidan. Analogt för
%   undertitel, förutom att vi låter dessa vara tomma från början
%   ifall undertitel saknas.
%    \begin{macrocode}
\renewcommand*{\title}[2][\opttitle]{%
  \def\opttitle{#2}%
  \gdef\@titlei{#1}%
  \gdef\@titleii{#2}%
}
\newcommand*{\subtitle}[2][\optsubtitle]{%
  \def\optsubtitle{#2}%
  \gdef\@subtitlei{#1}%
  \gdef\@subtitleii{#2}%
}
\let\@subtitlei\@empty
\let\@subtitleii\@empty
%    \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\publmonth}
% \begin{macro}{\@publmonth}
% \begin{macro}{\publyear}
% \begin{macro}{\@publyear}
%   Den månad och det år som avhandlingen publicerades.
%    \begin{macrocode}
\newcommand*{\publmonth}[1]{\gdef\@publmonth{#1}}
\def\@publmonth{????}
\newcommand*{\publyear}[1]{\gdef\@publyear{#1}}
\def\@publyear{????}
%    \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\discipline}
% \begin{macro}{\@discipline}
% \begin{macro}{\@discipline@abbrv}
%   Ämnesområdet för avhandlingen.
%    \begin{macrocode}
\newcommand*{\discipline}[2]{%
  \gdef\@discipline{#1}
  \gdef\@discipline@abbrv{#2}%
}
\def\@discipline{????}
\def\@discipline@abbrv{??}
%    \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\reportno}
% \begin{macro}{\@reportno}
% \begin{macro}{\@issn}
%   Rapportens nummer i serien, samt \textit{International Standard
%     Serial Number}.
%    \begin{macrocode}
\newcommand{\reportno}[1]{\gdef\@reportno{#1}}
\def\@reportno{????}
\def\@issn{1650-2647}
%    \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\thesistype}
% \begin{macro}{\@thesistype}
% \begin{macro}{\@thesistype@abbrv}
% Typ av rapport.
%    \begin{macrocode}
\newcommand*{\thesistype}[2]{%
  \gdef\@thesistype{#1}%
  \gdef\@thesistype@abbrv{#2}%
}
\def\@thesistype{Master's Thesis}
\def\@thesistype@abbrv{E}
%    \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \subsection{Omslag}
%
% \begin{macro}{\frontcover}
%   Omslagets framsida skapas genom att placera ut dessa olika
%   ''delar'' med hjälp av omgivningen \verb"picture". Inget material
%   i sidfoten. Typsnittet ska vara Times.
%    \begin{macrocode}
\newcommand{\frontcover}{%
  \thispagestyle{empty}%
  \setcounter{page}{-1}
  \setlength{\unitlength}{1cm}%
  \noindent
  \begin{picture}(15,25.2)(3,2.5)%
    \usefont{T1}{ptm}{m}{n}%
%    \end{macrocode}
% En vertikal och två horisontella linjer.
%    \begin{macrocode}
    \put(5,1.3){\rule{.5mm}{27.5cm}}
    \put(1.4,4.8){\rule{17.8cm}{.5mm}}
    \put(5.5,26.2){\rule{11.7cm}{.5mm}}
%    \end{macrocode}
% Universitetets symbol och namn läggs i det övre vänstra hörnet.
%    \begin{macrocode}
    \put(2.75,25.4){\makebox(0,0)[b]{%
      \includegraphics[width=14mm]{vxusymbol.1}}}
    \put(2.75,25.15){\makebox(0,0)[t]{%
      \parbox{3.5cm}{\usefont{T1}{ppl}{m}{n}\LARGE
        \centering
        V\"{a}xj\"{o}\\
        University}}}
%    \end{macrocode}
% Längs upp sätts institutionsnamn och publikationsserie.
%    \begin{macrocode}
    \put(5.5,28){School of Mathematics and
      System Engineering}
    \put(5.5,27){\textbf{Reports from MSI}
      - Rapporter fr{\aa}n MSI}
%    \end{macrocode}
% Titel, undertitel och författare.
%    \begin{macrocode}
    \put(11.5,21.9){\makebox(0,0)[t]{%
      \parbox{11cm}{\centering
        \fontsize{18}{23}\selectfont\@titlei\\[\baselineskip]%
        \large\@subtitlei}}}
    \put(11.5,13.1){\makebox(0,0)[t]{%
      \parbox{11cm}{\centering
        \begin{tabular}[t]{c}
          \@author
        \end{tabular}}}}
%    \end{macrocode}
% Längst ned sätter vi månad, år, adress, \textsc{issn} och
% \textsc{isrn}.
%    \begin{macrocode}
    \put(2.75,3.7){\makebox(0,0)[t]{%
      \parbox{3.5cm}{\centering\@publmonth\\
        \@publyear}}}
    \put(5.8,3.7){\makebox(0,0)[tl]{%
      \parbox{4cm}{\small
        MSI\\
        V\"{a}xj\"{o} University\\
        \textbf{SE-351 95 V\"{A}XJ\"{O}}}}}
    \put(12,3.7){\makebox(0,0)[tl]{%
      \parbox{8cm}{\small
         Report \@reportno\\
         ISSN \@issn\\
         ISRN VXU/MSI/\@discipline@abbrv/\@thesistype@abbrv/-{}-%
         \@reportno/-{}-SE}}}
%    \end{macrocode}
% Nästa sida ska vara tom och därefter avslutar vi definitionen av
% |\frontcover|.
%    \begin{macrocode}
  \end{picture}%
  \newpage
  \thispagestyle{empty}
  \mbox{}
  \newpage
}
%    \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% Kommandot |\maketitle| ska inte kunna användas istället för
% |\frontcover|.
%    \begin{macrocode}
\renewcommand{\maketitle}{\relax}
%    \end{macrocode}
%
% \begin{macro}{\backcover}
%   Baksidan ska hamna på en sida med jämnt sidnummer och sidan innan
%   ska vara tom.
%    \begin{macrocode}
\newcommand{\backcover}{%
  \clearpage
  \thispagestyle{empty}
  \mbox{}
  \clearpage
  \ifodd\c@page
    \thispagestyle{empty}
    \mbox{}
    \clearpage
  \fi
%    \end{macrocode}
% Centrerad längst ned sätts universitetets symbol och namn, samt
% institution, adress och hemsida.
%    \begin{macrocode}
  \begin{center}
    \usefont{T1}{ptm}{m}{n}%
    \thispagestyle{empty}%
    \mbox{}%
    \vfill
    \includegraphics[width=15mm]{vxusymbol.1}\\
    {\usefont{T1}{ppl}{m}{n}\huge
     V\"{a}xj\"{o}\\
     universitet}\\[8mm]
    \textbf{Matematiska och systemtekniska institutionen}\\
    SE-351 95 V\"{a}xj\"{o}\\[7mm]
    Tel. +46\,(0)470\,70\,80\,00, fax +46\,(0)470\,840\,04\\
    http://www.vxu.se/msi/
    \vskip1.2cm
    \mbox{}
  \end{center}%
}
%    \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \subsection{Startsidor}
%
% \begin{macro}{\frontmatter}
%   Definiera kommandot |\frontmatter| för att typsätta titelsida och
%   att följande sidor pagineras med romerska siffror.
%    \begin{macrocode}
\newcommand\frontmatter{%
  \pagenumbering{roman}
  \setcounter{page}{1}
  \thispagestyle{empty}
%    \end{macrocode}
% Centrera horisontellt i tur och ordning författare, titel,
% eventuellt undertitel, typ av rapport, disciplin, år och Växjö
% universitets symbol.
%    \begin{macrocode}
  \begin{center}
    \mbox{}\\[2\baselineskip]%
    \begin{tabular}[t]{c}
      \large\@author
    \end{tabular}\\[0.75cm]
    \LARGE\@titleii
    \ifx\@empty\@subtitleii
      \\[1.5cm]
    \else
      \\[0.25\baselineskip]
      \Large\@subtitleii\\[1.5cm]
    \fi
    \normalsize
    \@thesistype\\[\baselineskip]
    \@discipline\\[2\baselineskip]
    \@publyear
    \vfill
    \includegraphics[width=9mm]{vxusymbol.1}\kern0.3em\hbox{%
      \raisebox{\depth}{\fontsize{17.28}{20.74}\usefont{T1}{ppl}{m}{n}%
        V\"{a}xj\"{o} University}}
  \end{center}
%    \end{macrocode}
% Sidan därefter ska vara helt tom. Avsluta definitionen av
% |\frontmatter| med att frigöra minne.
%    \begin{macrocode}
  \clearpage
  \thispagestyle{empty}
  \mbox{}
  \global\let\title\relax
  \global\let\@titlei\@empty
  \global\let\@titleii\@empty
  \global\let\@subtitlei\@empty
  \global\let\@subtitleii\@empty
  \global\let\author\relax
  \global\let\@author\@empty
  \global\let\publmonth\relax
  \global\let\@publmonth\@empty
  \global\let\publyear\relax
  \global\let\@publyear\@empty
  \global\let\discipline\relax
  \global\let\@discipline\@empty
  \global\let\@issn\@empty
  \clearpage
}
%    \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \subsection{Sammanfattning, nyckelord och erkännande}
%
% \begin{macro}{keywords}
%   Efter både den engelska och svenska sammanfattningen är det
%   brukligt att rada upp några nyckelord.
%    \begin{macrocode}
\newenvironment{keywords}[1][Key-words]{%
  \par\vspace{.2\baselineskip}%
  \noindent{\bfseries\slshape #1:}
}{%
}
%    \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{environment}{abstract}
%   Omgivning för sammanfattning.
%    \begin{macrocode}
\renewenvironment{abstract}{%
  \vskip2cm
  \begin{center}
    \large\bfseries\abstractname
  \end{center}
  \par\vspace{.1\baselineskip}\noindent\ignorespaces
}{}
%    \end{macrocode}
% \end{environment}
%
% \subsection{Rubriker}
%
% Alla rubriknivåer ska numreras men endast huvudrubriker, |\section|,
% och underrubriker, |\subsection|, ska läggas in i
% innehållsförteckningen.
%    \begin{macrocode}
\setcounter{secnumdepth}{3}
\setcounter{tocdepth}{2}
%    \end{macrocode}
% Med hjälp av paketet \textsf{tocbibind} läggs rubrikerna för
% litteraturförteckningen och sakregister in i innehållsförteckningen.
%    \begin{macrocode}
\RequirePackage[nottoc,notlof,notlot,section]{tocbibind}
%    \end{macrocode}
%
% \begin{macro}{\section}
%   Kapitelrubriker sätts i 14 punkter och fet stil.
%    \begin{macrocode}
\renewcommand{\section}{%
  \@startsection
    {section}%
    {1}%
    {0pt}%
    {-3ex plus -1ex minus -.2ex}%
    {1.5ex plus.2ex}%
    {\large\bfseries}%
}
%    \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\subsection}
%   Underrubriker sätts i 12 punkter och fet stil.
%    \begin{macrocode}
\renewcommand{\subsection}{%
  \@startsection
    {subsection}%
    {2}%
    {0pt}%
    {-2.5ex plus -1ex minus -.2ex}%
    {1.25ex plus .2ex}%
    {\bfseries\normalsize}%
}
%    \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\subsubsection}
%   Underunderrubriker sätts i 12 punkter och mager stil.
%    \begin{macrocode}
\renewcommand{\subsubsection}{%
  \@startsection
    {subsubsection}%
    {3}%
    {0pt}%
    {-2.25ex plus -1ex minus -.2ex}%
    {1ex plus .2ex}%
    {\normalfont\normalsize}%
}
%    \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \subsection{Indrag och citat}
%
% \begin{macro}{\parindent}
%   Varje stycke, utom det första efter en rubrik, ska inledas med ett
%   indrag om 0,5~cm.
%    \begin{macrocode}
\setlength{\parindent}{.5cm}
%    \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{environment}{quotation}
% \begin{environment}{quote}
%    \begin{macrocode}
\renewenvironment{quotation}{%
  \list{}{%
    \leftmargin    2cm%
    \rightmargin   \leftmargin
    \listparindent 1.5em%
    \itemindent    \listparindent
    \parsep        \z@ \@plus\p@
  }%
\item\relax}{\endlist}
\renewenvironment{quote}{%
  \list{}{%
    \leftmargin  2cm
    \rightmargin \leftmargin}%
\item\relax}{\endlist}
%    \end{macrocode}
% \end{environment}
% \end{environment}
%
%
%\subsection{Figur- och tabellnumrering}
%
% Numrering av figurer och tabeller ska ske sekvensiellt inom varje
% kapitel.
%    \begin{macrocode}
\@addtoreset{figure}{section}
\@addtoreset{table}{section}
\renewcommand{\thefigure}{\thesection.\arabic{figure}}
\renewcommand{\thetable}{\thesection.\arabic{table}}
%</master>
%    \end{macrocode}
%
% \subsection{Universitetets symbol}
%
% Vi genererar Växjö universitets symbol med hjälp av MetaPost. Först
% definierar~vi de variabler, konstanter och punkter som vi behöver.
%    \begin{macrocode}
%<*metapost>
path p, q;
pair c[];
s = 1;
c1 := (0, 200);
c2 := (0, 240);
c3 := (0, 265);
c4 := (0, 305);
c5 := (0, 330);
c6 := (0, 365);
c7 := (200, 527.23);
c8 := (180, 706.5);
c9 := (240, 920.36);
z1  = (12.5, 0.21);
z2  = (365, 365);
z3  = (144.79, 700.05);
z4  = (12.5, 843.92);
z5  = (12.5, 284.08);
z6  = (85, 200);
z7  = (12.5, 115.92);
z8  = (12.5, 90.52);
z9  = (150, 240);
z10 = (85.71, 363.1);
z11 = (13.69, 454.51);
z12 = (190, 265);
z13 = (12.5, 75.41);
z14 = (12.5, 45.3);
z15 = (260, 305);
z16 = (106.36, 542.25);
z17 = (17.3, 629.5);
z18 = (300, 330);
z19 = (12.5, 30.26);
%    \end{macrocode}
% Nedan beskrivs konturen av den högra delen av symbolen.
%    \begin{macrocode}
p := z1{dir(angle(z1 - c6) + 90)}
     ..{dir(angle(z2 - c6) + 90)}z2{dir(angle(z2 - c6) + 90)}
     ..{dir(angle(z3 - c6) + 90)}z3{dir(angle(z3 - c9) - 90)}
     ..{dir(angle(z4 - c9) - 90)}z4
     --z5{dir(angle(z5 - c1) - 90)}
     ..{dir(angle(z6 - c1) - 90)}z6{dir(angle(z6 - c1) - 90)}
     ..{dir(angle(z7 - c1) - 90)}z7
     --z8{dir(angle(z8 - c2) + 90)}
     ..{dir(angle(z9 - c2) + 90)}z9{dir(angle(z9 - c2) + 90)}
     ..{dir(angle(z10 - c2) + 90)}z10{dir(angle(z10 - c7) - 90)}
     ..{dir(angle(z11 - c7) - 90)}z11{dir(angle(z11 - c3) - 90)}
     ..{dir(angle(z12 - c3) - 90)}z12{dir(angle(z12 - c3) - 90)}
     ..{dir(angle(z13 - c3) - 90)}z13
     --z14{dir(angle(z14 - c4) + 90)}
     ..{dir(angle(z15 - c4) + 90)}z15{dir(angle(z15 - c4) + 90)}
     ..{dir(angle(z16 - c4) + 90)}z16{dir(angle(z16 - c8) - 90)}
     ..{dir(angle(z17 - c8) - 90)}z17{dir(angle(z17 - c5) - 90)}
     ..{dir(angle(z18 - c5) - 90)}z18{dir(angle(z18 - c5) - 90)}
     ..{dir(angle(z19 - c5) - 90)}z19
     --cycle;
%    \end{macrocode}
% Figur~1 ger en svart symbol på vit bakgrund.
%    \begin{macrocode}
beginfig(1);
  fill p scaled s shifted (s * (365, 0));
  fill p reflectedabout((0, 0), (0, 1)) scaled s shifted (s * (365, 0));
endfig;
end
%</metapost>
%    \end{macrocode}
%
% \subsection{Schablon}\label{sec:schablon}
%
% Vi avslutar med att presentera en schablon, som vid kompilering av
% |rfmsi.ins| skapas som filen \verb"template.tex".
%    \begin{macrocode}
%<*template>
\documentclass{rfmsi}

%    \end{macrocode}
% Om du arbetar i Windows eller Macintosh bör du ändra |latin1| till
% |ansinew| respektive |applemac|.
%    \begin{macrocode}
\usepackage[T1]{fontenc}
\usepackage[swedish,english]{babel}
\usepackage[latin1]{inputenc}

%    \end{macrocode}
% Laddar de paket som behövs för att använda typsnittet Times.
% Följande tre rader tar du bort om du vill använda COmputer Modern
% istället, vilket rekommenderas om du skriver inom matematik.
%    \begin{macrocode}
\usepackage{mathptmx}
\usepackage[scaled=.9]{helvet}
\usepackage{courier}

%    \end{macrocode}
% Laddar några paket som underlättar typsättningen av matematiska
% dokument.
%    \begin{macrocode}
\usepackage{amsmath,amssymb,amsthm}

%    \end{macrocode}
% Deklarerar några användbara omgivningar för typsättning av satser
% och linander.
%    \begin{macrocode}
\newtheorem{theorem}{Theorem}[section]
\newtheorem{lemma}[theorem]{Lemma}
\newtheorem*{corollary}{Corollary}
\theoremstyle{definition}
\newtheorem{definition}{Definition}[section]
\newtheorem{example}{Example}[section]
\theoremstyle{remark}
\newtheorem*{remark}{Remark}

%    \end{macrocode}
% För att få numrering av ekvationer att följa kapitelnumreringen.
%    \begin{macrocode}
\numberwithin{equation}{section}

\begin{document}

%    \end{macrocode}
% Noter att alla |[]| nedan kan utelämnas.  Även |\subtilte| är
% valfritt.
%    \begin{macrocode}
\title[]{}
\subtitle[]{}
\author{}
\publmonth{}
\publyear{}
\discipline{}{}
\thesistype{}{}
\reportno{}

%    \end{macrocode}
% Nästa rad ger famsidan.  Resten av koden är i stort sett ordinär och
% tarvar därför inte någon djupare förklaring.
%    \begin{macrocode}
\frontcover

\frontmatter

\begin{abstract}
%%% -- Abstract in english
\end{abstract}
\begin{keywords}
%%% -- Key-words
\end{keywords}

\begin{otherlanguage}{swedish}
\begin{abstract}
%%% -- Svensk sammanfattning
\end{abstract}
\begin{keywords}[Nyckelord]
%%% -- Nyckelord
\end{keywords}
\end{otherlanguage}

\renewcommand{\abstractname}{Acknowledgments}
\begin{abstract}
%%% -- Text
\end{abstract}

\tableofcontents

\mainmatter

%%% -- Dokumentet

\appendix

%%% -- Bilagor

\bibliographystyle{}
\bibliography{}

\backcover

\end{document}
%</template>
%    \end{macrocode}
% Ovan antas att man använder \BibTeX\ för att skapa en litteraturförteckning.
% Det är inte nödvändigt, utan man kan istället använda omgivningen
% |thebibliography|.
%
% \Finale
\endinput